Min insikt av ADHD
ADHD skulle kunna liknas vid en överkänslighet eller allergi.
Alla måste själva komma underfund med på vilket sätt som ADHD påverkar ens liv. Så där som när huvudet blir som en torktumlare
Man måste komma på vilka de utlösande faktorerna är
Sen måste man hitta strategier för att kunna coopa livet trots handikappet,
”Empowerment” är ett nyckelord
För att kunna få bra
I livet.
Det finns inga generallösningar, alla måste hitta sitt eget motgift.
Ofta är det saker som kan vara svårt att värja sig mot, saker som finns överallt
Brist på struktur
Stress
Det som kan väcka anstöt hos de som inte förstår ADHD är motsägesefullheten.
När man inte förstår att;
Har man ADHD och har flyt är man en fena på att använda sina resurser
Trots att man själv kräver
STRUKTUR
kan man ha svårt att själv skapa strukturen.
Man är väldigt bra på att lämna efter sig små spår.
vilket lätt leder till
På grund av att man har svårigheter att prioritera
Man kan vara väldigt effektiv i saker som ger motivation
Men helt hopplös inför uppgifter som är ”tråkiga”
Detta är helt och hållet beroende på en ojämn fördelning av signalsubstanser i hjärnan.
Och har inget med lathet att göra.
Det gäller bara att föra in motivatorer i tråkiga uppgifter.
Eftersom man är överkänslig så är frustrationströsklarna sänkta.
Man blir misstrodd precis som personer med fibromyalgi eller matallergi har fått erfara.
Trösklarna kan vara sänkta för
kritik
stress
Olika sinnesIntryck
Man reagerar på allmänmänskliga saker. Vem tål egentligen stress och ohälsosamma miljöer?
Vilket har fått fart på ryktet att det verkar så lätt att få diagnosen ADHD
Man skulle kunna använda oss som Tryffelsvin
Som sniffar upp
ohälsosamma miljöer
Handikappet syns inte utanpå då vi inte sitter i en rullstol eller håller i en blindkäpp
och väl kompenserat så blir det osynligt.
Men man lever varje dag med att kompensera för det, glöm inte det!
Det kräver sin återhämtning
Eftersom startmotorn är långsam
Kan man vara svårväckt
och behöver lång startsträcka
Man kan använda sina styrkor till att överbrygga svårigheterna.
*positiv psykologi*
*Thinking outside the box*
*stort hjärta – empatisk*
Man har en färgstark personlighet
och har förmågan att lysa upp andras gråa vardag!
Ofta har vi konstnärliga ådror, och stark kreativitet speciellt i stunder av hyperfokusering.
Bara för att man är lättdistraherad
betyder inte att man är ofokuserad…
…utan att man är bra på att registrera många intryck samtidigt.
Detta bidrar till att det blir svårt att sålla bland alla intryck och kan bidra till att man behöver hjälp, så man inte tappar tråden.
Men blir man mobbad, utsatt för diskriminering eller inte får en chans att hitta sig själv och resa sig om man har ramlat så blir det tungsint poesi.
”Så hårt spänns ingen båge som livets båge spänns, och när den en gång brister har allting nått sin gräns”
~Pär Lagerkvist ~
Det kan vara svårt att stå upp för sig själv när man är svag innombords.
Dagar som skulle kunna förgyllas med kreativitet och orginalitet förbytts mot ångest
Det är inte samhällsekonomiskt försvarbart. När ADHD-personer har så mycket kreativitet att dela med sig av, rätt förvaltad!!
Det är förklaringen till varför många hamnar i missbruk,
får utbrändhetsdiagnos. Hamnar i arbetslöshet, kriminalitet eller sjukskrivning.
Försöker man för mycket men ändå misslyckas – krossas man!
Fram för ett mänskligare samhälle med färre fördomar.
Egentligen reagerar vi på sådant alla reagerar på, det är bara det att vår tröskel är mycket lägre.
Vi har helt enkelt lägre tolleranströskel innan systemet lägger av och börjar larma.
Får man inte rätt diagnos blir man helt
Det gör det svårt att hitta rätt väg i livet
Man får föra en ojämn kamp i livet….
…och man försöker vända ut och in på sig själv
…men tillslut går man sönder
Det handlar inte om vilken grad av ADHD man har, det handlar om vilka kompensatorer man har fått med sig i livet. Om man har familj som stöttar och hjälper en. Samt om man bär på andra diagnoser samtidigt, vilket onekligen kan stöka till livet ytterligare.
Lämna gärna en kommentar om du har någon! Tack snälla rara underbara Bloggmalplace för den inspiration som jag fick av detta inlägg ADHD i bilder
Gör som jag, bli en Hjärnkoll supporter och berätta hur du ska bryta tystnaden kring psykisk ohälsa – ett viktigt bidrag för att nå ett psykiskt friskare Sverige. Gå in på www.hjarnkoll.se
LivsElixir
oktober 8th, 2011 at 12:36
Så helt suverän beskrivning av ADHD.
TACK!!!
oktober 8th, 2011 at 15:09
Tack själv!!
oktober 10th, 2011 at 9:07
Tack! Vilken fantastiskt beskrivning! Det är så skönt att se hur fler och fler frigör ADHD från skammen och skulden! TACK!!
oktober 11th, 2011 at 14:29
Jag fick i somras diagnosen Aspergers syndrom men, jag känner igen mig i mycket av detta ändå. Det finns ju en del överlappningar mellan de båda diagnoserna. Vill bara säga att jag tycker det var en jättebra redovisning av ADHD!
oktober 11th, 2011 at 16:48
Tack för att du tog dig tid för att ge mig positiv feedback! Det värmer i höstmörkret! Kram!
oktober 11th, 2011 at 16:50
Vad intressant, jag funderade just på att denna beskrivning kanske inte passade för personer med Autism eftersom jag använder mig av liknelser. Det finns ju de som både har ADHD och Asberger. Så tack, det var kul att du också kunde känna igen dig i detta sätt att beskriva känslorna!
oktober 13th, 2011 at 10:25
hej
men det kan vara bra för omgivningen att i alla fall försöka inse hur det är att leva med dessa diagnoser.
Har vid 57 års ålder fått diagnoserna Adhd/Asperger
Är så tacksam för era sidor där ni förklarar hur det känns.
jag själv vet ju hur det känns
Att alltid ha det så här, en kompis till mig sa – Ja, men det går väl i skov !!!!?
Men de flesta är förstående och hjälper mig på ett skämtsamt sätt ( som passar mig utmärkt)
Så än en gång TACK !
Maggan
oktober 13th, 2011 at 16:43
Mycket bra gjort!!! =D
Synd att man inte kan dela detta på facebook så att flera kan få insikt…
oktober 13th, 2011 at 17:05
Det går väl… Det är bara kopiera länken till inlägget… Jag hade förut en länk som jag kan lägga till igen som heter ”Dela” fast på engelska. Då kan man välja facebook. Ska lägga till den senare ikväll!
oktober 14th, 2011 at 12:48
oktober 22nd, 2011 at 9:27
Det är helt underbart att läsa detta!
Att det sätts ord på det som så många inte kan förstå.
Min flicka för en daglig kamp, inte bara för sig själv, men gentemot alla oförstående medmänniskor. Jag som mamma gör vad jag kan för att stötta, lära ut och bara finnas där.
Detta ska jag spara för att låta henne läsa när hon är lite äldre!
Tack!
Kram
november 6th, 2011 at 20:32
Jag har inte fått någon diagnos satt men känner igen mig själv i allt ovanstående. Jag har varit på besök hos en ”hjärnskrynklare” men han verkade mest intresserad av att gå hem och kunde inte ens komma ihåg från gång till gång vad han skrivit upp förra gången trots han hade sina anteckningar med sig… Jag orkar inte tjata mig fram till att få en diagnos, jag vet redan själv vad jag har begåvats med för det är just så jag ser det, en gåva… Den gör det visserligen litta svårt ibland att bli förstådd men jag har hamnat på rätt plats i livet och kan använda mig av den för att uppnå resultat. Prioriteringar är inte världens lättaste men jag har en arbetskollega som hjälper mig prioritera rätt och det underlättar enormt. Tack för din fina beskrivning iallafall, den är klockren.
november 7th, 2011 at 12:22
Tack William! Du bekräftar min hypotes. Det är inte alltid en diagnos är svaret. Ibland räcker det med att man söker sanningen och försöker hitta en fungerande strategi att hantera problemet, vilket du verkar ha gjort. Lycka till!
november 10th, 2011 at 23:20
Än så har jag inte hittat en strategi som funkar 100% i allt, men det får ta sin lilla tid. Jag ska dit iallafall.
Tack igen.
november 17th, 2011 at 12:31
Detta var jätte bra visat om ADHD, allt stämmer in på mig i minsta detalj
tack adhdsystern <3
november 18th, 2011 at 15:35
Tack själv för din ros! Den värmde i höstkylan!
december 5th, 2011 at 9:51
Kunde inte hålle mig för skratt, när jag såg annonsen om den upphittade röda tråden
Så härligt att det finns fler lingon i hinken än jag själv.
Ha de Bäst!
december 5th, 2011 at 19:33
Jamen, tack för det lingonet, kära syster
december 6th, 2011 at 13:42
Hej vilket bra upplägg. Min man har Adhd och vi har varit gifta i 6 år nu i mars. Har bara en lite fråga, skulle uppskatta ett svar. Är de verkligen så svårt att få ett jobb om man har den diagnosen. Min man har inget jobb och har inte haft under dom 8år vi varit tillsammans. Han säger att han måste medela om sin diagnos när han sökte jobb och ingen ville ha han. Han har inget att göra idag alls och det går både han och mig på nerverna.
december 6th, 2011 at 15:39
Jag har aldrig tänkt i dom här banorna tidigare men allt stämmer in på mig. Jag har förstått att jag inte funkar som alla andra men att det kan vara ADHD har jag inte reflekterat över. Det är nog ganska vanligt att man förväxlar ADHD med DAMP och eftersom jag är lugn på utsidan så har jag inte kopplat ihop mina symptom med ADHD. Vad gör jag nu, hur går jag vidare? Tack för uppvaknandet.
december 6th, 2011 at 15:47
Tack,
Jag har aldrig tänkt i dom här banorna tidigare, men ovanstående beskrivning stämmer perfekt på mig. Att jag inte funkar som alla andra har jag förstått men att det skulle vara ADHD hade jag ingen aning om. Hur går man vidare nu? Tack än en gång.
december 6th, 2011 at 20:32
fint skrivet, sj försöker ajg lära känna min son som har diagnosen, läser om andra som har det
december 7th, 2011 at 10:31
Hej Jenny, jag tror man ska vara väldigt professionell på arbetet och hålla sina privata saker borta från jobbet. Arbetsplatsen har ingenting med diagnosen att göra och du har inga som helst skyldigheter att berätta om den. Tyvärr är människor väldigt stigmatiserande och fördomsfulla. Därför ska man vara rädd om sig själv och inte lämna ut privata detaljer som kan skada en själv. Det skär mig i hjärtat att höra att din man hamnat i detta! Han är ingen diagnos! Släng den åt pipsvängen och börja leva!!!
december 7th, 2011 at 10:35
Hej Jalle, det är ju svårt att svara på en generell basis hur just du ska gå till väga. Har man problem i livet måste man ju försöka lösa dom bitarna och använda sig av det nya perspektivet som ADHD kan ge. Annars behöver man ju inte göra så mycket annat än att tacka för att man blivit lite klokare och fått bättre självinsikt. Var rädd om dig!
december 7th, 2011 at 20:18
Ja visst kan det vara lättare att undvika problem och fallgropar när man tror sig veta att man har ADHD.
Finns det några för- eller nackdelar med att få en diagnos som vuxen? Jag tror ju inte att det aktuellt med någon medicinering.
Tack så mycket, än en gång!
december 15th, 2011 at 21:59
Hej igen!
Nu har jag tagit Concerta i 3 dagar och varit helt glasklar i huvudet för första gången i mitt liv.
Biverkningarna på eftermiddagarna har varit väldigt tuffa.
Speciellt dag 1 och 2.
Idag har det varit lättare och jag har bestämt mig för att härda ut.
Tanken på att slippa ”Hjärnstökning” gör att jag kan stå ut med en hel del!
maggan
december 20th, 2011 at 19:55
Ja, vilken ”njutbar” läsning. Det är många pusselbitar som faller på plats. ADHD-diagnos sedan juni i år – och nu är jag 63 år!!!!!!!!!! I början kändes det mycket sorgset och frustrerande, men dessa känslor har övergått till ”jag vill lära mig mer om ADHD”. Och alla fina guldkorn som vi har och kan dela med oss av. TACK!
februari 9th, 2012 at 16:06
Hej
Jag mår inge vidare och har nyss fått två diagnoser. Jag som är en gammal kvinna redan. Så jag har svårt att förstå detta. Men så har jag läst ”ADHD i bilder# och så din blogg här och det är otäckt hur likt mitt liv ni beskriver… Jag har både fått skratta och gråta..
Jag vill bara tacka.
Kram från Luleå